White Tuesday

I lördags var jag på en grym ölprovning med en hel del sköna snubbar.
Jag har slarvat bort min lapp med noteringar vad vi drack och hur det var, och i ärlighetens namn slutade jag skriva efter ca 12 provade öl. Vi provade närmare 25-30 st och det var inga dåliga grejer. Men jag tror jag hänvisar till Baggens kommande inlägg kring det hela istället för att skriva ett själv, se hans del 1 här.

En av ölen vi drack hette Black Tuesday.
Ikväll anordnade jag min egna lilla 'white tuesday' (och då snackar vi inte avhållsamhet från öl), eller vad ska man kalla en så härligt vacker dubbel-IPA som Pliny the Elder, ihop med en bit parmesan?

Jag köpte PTE på CrackedKettle via en kompis, och den är buteljerad 12'e Augusti 2009.
Nu kan man ju tänka sig att en såpass gammal DIPA nog inte är speciellt spännande längre?
Ja, i regel är det nog så, men nu snackar vi Russian River. De är grymma, de vet helt klart vad de håller på med, levererar IPA (Blind Pig) och DIPA (Pliny the Elder, Pliny the Younger) i yppersta världsklass. På etiketten står det typ med stora bokstäver: DRICK MIG NU, DRICK MIG FÄRSK, INTE FÖR ATT LAGRA!

Nu måste jag dock säga att visst saknade den kanske den där humlesläggan i doften, den där fullkomliga uppenbarelsen av ett tropiskt paradis som brukar uppenbara sig. Men smaken hade fortfarande fullt av solmogna persikor, härlig mango och ananas - ja hela det tropiska registret. En snäll behaglig sötma och en inte alltför kraftig beska gjorde det här ölet till något av det bästa jag druckit, trots den feta ölprovningen i lördags och trots att jag druckit en hel den goa' öl genom åren.

Några jag känner fick ju testa de hembrygda varianterna av Mohawk-serien och dessa var ju otroligt bra, i stil med PTE sades det. Tänk om det hade släppts lös något sådant på Systembolaget, istället för de 'bryggeriförstörda' varianterna av Mohawk vi fått stifta bekantskap med. Nog muttrat om Mohawk nu, Bark presenterade förresten ett par intressanta inlägg kring en telefonintervju med bryggaren Stefan Gustavsson, ni hittar dom på Ofiltrerat som vanligt.

Avslutar med en strike;
Ni minns förra årets samarbete mellan Garrett Oliver på Schneider-Weisse? Den ölen har bryggts igen, förmodligen utan Garrett men samma recept. Förra året var det en blågul etikett, i år ser flaskorna ut såhär.

Den heter Schneider Weisse Tap 5 Meine Hopfenweisse och har nyligen dykt upp i beställningssortimentet för ynkliga 29.50 kr, 20 flaskor i en låda. Billigt, ett givet sommarköp.